Trapiche Perfiles Calcareo Chardonnay
Vad ser vi för vintrender 2024? Omvärldsproblematik i form av både extremväder och krig samt den nya generationens konsumenter gör stora avtryck på vad vi vill och kan dricka. Vi spanar med Anna Rahm, som har särskilt stor insikt i restaurangbranschen och hållbarhetsarbete, om varför vi bland annat förmodligen kommer att börja prata mer om stil än om ursprung.
Under pandemin valde Key Account Manager Anna Rahm att vidareutbilda sig och bidrar därför numera även med sitt stora engagemang och kunskap om hållbarhetsarbete. Vem är bättre lämpad för ett samtal om vilka omständigheter som påverkar oss och vinbranschen just nu?
– De senaste åren har det blivit otroligt tydligt hur klimatet påverkar vår bransch. På vissa ställen har det inte regnat på flera år, på andra regnar det mer än någonsin – eller vid fel tidpunkt. Mer extremväder och mer oberäkneligt väder gör att gamla sanningar inte längre går att lita på. Allt fler skördar går därför förlorade och gör vinet dyrare. Slutpriserna höjs förstås ytterligare när material blir allt dyrare, som i sin tur inte bara beror på klimat utan även på andra omvärldsfaktorer som exempelvis krig och nya ekonomiska förutsättningar. Det här leder tyvärr till en fulare marknad, där en del köper sig fram och ojämlikheten ökar.
– Det gör även att vi kan se andra och nya alternativ. Vi ser till exempel helt nya vinländer, där bland annat Sverige får allt fler vingårdar. England har positionerat sig som ett kvalitativt vinland att räkna med och skryter själva om att de har samma vädermässiga förutsättningar som Champagne hade för 50 år sedan. Vi tittar också mer österut, där de gamla vinländerna som exempelvis Georgien kan erbjuda både historia, kvalitet och mycket bättre priser. De har ju även både klassiska stilar och viner som vi inte provat förut.
– Jag tror att dessa samlade förutsättningar gör att vi framöver kommer att prata mycket mer om stil än om ursprung. Vi kommer helt enkelt inte ha råd att dricka chianti och chablis utan kommer snarare att behöva se vad för andra ursprung som kan ge viner som smakar ungefär så. Vi kommer därför se fler viner från okonventionella ursprung, som istället har stil som avsändare, till exempel ”crispy fresh white disco wine, gjord på druvor från medelhavsområdet”. På sikt kommer detta förmodligen även att påverka gamla lagar och regler gällande appellationer, då dessa kommer att behöva anpassas efter helt nya förutsättningar.
Vi har en ny generation vinkonsumenter – generation z. De utmärker sig genom att de dricker mindre än tidigare generationer men vill precis som sina föräldrar inte vara som sina föräldrar och gör därför markeringar mot det som har varit. Generation Z är värderingsstyrda och väljer gärna varumärken utifrån det, men byter också snabbt och ofta – gällande både varumärken, värderingar och stil. De sägs vara ledsna på att lära sig saker och är förstås väldigt måna om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och att lämna i tid – som exempelvis TikTok.
Generellt händer det ju väldigt mycket gällande vinförpackningar just nu. Vi börjar förstå att flaskan gör ett enormt avtryck när det kommer till hållbarhet och kan därför tänka oss allt fler alternativ. Inte så konstigt med tanke på ökat intresse för exempelvis ekologisk odling, varför stanna vid innehållet och inte bry sig om förpackningen? Många krogar går i bräschen för detta och häller stolt upp perfekt kyld pinot ur PET. Anna själv drömmer om att vi framtiden kan ta med vår egen flaska till Systembolaget för att fylla på – och kanske till och med kunna göra sin egen blend.
Anna påminner även om hur viktigt det är att välja vin och ursprung ur ett solidariskt perspektiv. Det kan exempelvis vara att handla viner som produceras under schyssta villkor från de länder som har störst utmaningar i frågan.
– Många väljer i stället att helt rata dessa länder, men det är mer givande att stötta och uppmuntra den positiva utvecklingen.
I tider som generellt är tunga och präglas av oro för framtiden tendera vi som flock att söka oss till det trygga och välbekanta. Det är med andra tid för räkcocktail och flygande Jakob.
Man kan fortfarande se hur efterfrågan på ekologiskt, biodynamiskt, naturvin och hållbart ökar. Fler företag börjar även mäta sitt sortiment för att få en överblick över hur deras sortiment ser ut ur ett hållbart perspektiv och och för att klara hårdare hållbarhetsrapporteringskrav. I symbios med naturvinstrenden och suget efter de gamla vinländerna och stilarna ligger fortfarande en liten ökning av orangevin och ett allmänt intresse för östra Europa. Vi vill fortfarande dricka lite alkoholsvagare och svalt och slankt (viner med hög syra och lite lättare i stilen, oftast från svalare klimat). Det kommer allt fler nya förpackningar och det börjar exempelvis kännas självklart med vin i burk – i minst när det är dags för festival eller andra burkvänliga tillfällen. Andra hållbara förpackningar som PET ökar som sagt också.
– Alla dessa samlade förutsättningar har gjort tydliga avtryck i restaurangbranschen. Folk dricker och äter allt billigare – och krögarna försöker hitta vägar för att kunna göra att priset åtminstone verkar okej – trots att allt går upp. Exempelvis kan man se hur fler testar konceptet där gästen får sätta ihop din egen plusmeny à la hamburgerrestaurang: du kan köpa en basic pasta med sedan välja att addera tryffel och andra tillbehör. Möjligheten att köpa vin på fat (det vill säga ur tappkran och inte från ekfat) blir allt vanligare. Segmentet med färdigblandad dryck, ”ready to drink”, (som exempelvis Smirnoff Ice) ökar tydligt, men det är svårt att säga vad det beror på?
Det kan ju vara allt ifrån generation energidryck, tryggheten av att veta vad man får i svåra tider eller att restauranger trycker på detta i sviterna efter pandemin och vad den innebar i kompetensförlust. På samma sätt är det vanligare att även bli serverad mat i burk, en öppnad burk boquerones på bordet anses inte på något sätt vara mindre fint.
Vinlistorna ser inte heller ut som förut. Precis som Anna tidigare var inne på har vissa klassiska ursprung blivit för dyra och krögarna försöker i stället hitta alternativ som motsvarar gästens smakmässiga förväntan – framför allt det som serveras på glas. Exempelvis kanske den som älskar att dricka chablis till sina skaldjur kan upptäcka att albariño eller alvarinho kan ha lite liknande profil med sin rena, torra, mineraldrivna smak, uppfriskande syra och fruktiga toner av citrus och stenfrukt.
När det kommer till drinkar blir det vanligare med någon form av upplevelse i kombination med sin cocktail eller mat, eventuellt för att kunna argumentera för prishöjningarna. Andra kommer runt prishöjningar genom att bort sådant som tidigare ingick i en meny eller att inspireras av resebranschen och ta mer betalt när det är rusningstrafik på krogen.
Vi lever helt enkelt i en förändringens tid och är tacksamma för att vi har kollegor som kan hålla oss ajour.
Anna Rahm har jobbat hos oss på Spring Wine & Spirits sedan år 2006 och är idag Key Account Manager med ansvar för Stockholm och Gotland. Under pandemin valde Anna att vidareutbilda sig och bidrar därför numera även med sitt stora engagemang och kunskap om hållbarhetsarbete.
