In English

Rhônedalens viner inför provning

Härlig läsning och inspiration inför Rhôneprovningen på Mitt Kök-mässan

rhônedalens viner inför provning

Rhônefloden föds i de schweiziska alpernas glaciärer och mynnar ut i deltalandet väster om Marseille. På bägge sidor om floden finns låga bergskedjor, lätt kuperade områden med ekskog, snårskog (garrigue) av aromatiskt doftande buskar och örter, lavendelfält och vinodlingar med lågt beskurna vinstockar. Ett land av rödvin, vilt, svart tryffel, starka vindar som drar upp och ner genom dalen och hårt arbetande vignerons (vinodlare).

Rhôneflodens vinodlingar delas principiellt in i två huvudområden: Norra och södra Rhônedalen. Mellan dem är det ett hopp på cirka 50 mil. I norr råder inlandsklimat, i söder Medelhavsklimat. Dessa vinodlingar börjar strax söder om staden Vienne och sträcker sig ungefär till Tarascon.

I norr syrahdruvans kejsardöme
Här har vin odlats sedan 600 f Kr, och är därmed troligen Frankrikes äldsta vinområde.
Toppvinerna kommer från Côte-Rôties och Cornas’ brant terrasserade odlingar på flodens västra sida. Här är Syrahdruvan kejsare! I Côte-Rôtie blandas Syrah med litet Viognier, vilket ger en aromatisk ton åt de komplexa, långlivade rödvinerna. Cornasvinerna är mörka lagringsviner med tydlig mineralton. Condrieu och det pyttelilla Château Grillet gör vitt vin på Viognierdruvan.

På östra sidan är landet kuperat eller slättland och här finns bla Crozes-Hermitage, som omger berömda Hermitageberget och dess odlingar. Crozes-Hermitage är baserat på Syrah och merparten av vinerna är fruktiga, tilltalande och dricks unga. Man kan också hitta mer koncentrerade, stramare viner med fatlagring – till högre pris. Hermitagevinerna kommer från 133 hektar på den branta granitsluttning, som gett namn åt de komplexa vinerna, vilka kan lagras mycket länge (20+ år).

Grenache + Mourvèdre + Syrah oc några till ger fruktiga rödviner i söder
I södra Rhônedalen ligger odlingarna på båda sidor om floden. Huvuddelen av alla rödviner från Rhônedalen kommer härifrån. Kommersiellt dominerar kooperativ och stora vinföretag, men man kan numera allt oftare hitta egendomsbetecknade viner. Basdruvan är Grenache, som blandas med Syrah och Mourvèdre i första hand, även om andra blå druvor förekommer. Merparten av rödvinerna är fruktiga och tilltalande och dricks unga. Man gör också roséviner (mest berömt är Tavel) och torra vitviner.

Toppvinerna kommer från Châteauneuf-du-Pape strax norr om Avignon. Tretton olika druvsorter är tillåtna, men Grenache dominerar, följt av Syrah och Mourvèdre. De 3 230 hektaren vinodling delas av ca 120 odlare. Delar av vingårdarna är täckta av rundslipade stenar, som förts med floden norrifrån. Kvalitet och stil varierar med jordmån och odlare, men generellt är vinerna fylliga, med intensitet, hög alkoholstyrka och lång lagringsmöjlighet.

Lirac på västra sidan, granne med Tavel, har fortfarande en låg profil med sina fylliga, mjuka rödviner som ger value-for-money. På östra sidan ligger bl a Gigondas, Vacqueyras och Beaumes-de-Venise. Gigondas bästa viner liknar de från Châteauneuf-du-Pape, men är robustare och litet pepprigare. Omdömet i branschen är att de håller hög standard, men ännu inte blivit heta på exportmarknaden. Vacqueyrasvinerna liknar grannen Gigondas, med viner som ofta är rättframma, rustika, men det finns också viner med elegans. Beaumes-de-Venise är mest känt för sina söta, eleganta, aromatiska vita viner, med toner av persika och aprikos. Det finns också rödviner härifrån, litet stramare, ruffare, i stilen. 

Côtes-du-Rhône Villages är en beteckning på viner från 17 olika byar i södra Rhônedalen. Côtes-du-Rhône står för viner från 170 olika byar i hela Rhônedalen. Fruktiga, behagliga viner, men också viner med mer komplexitet, oftast från små odlare.

Litet vitt och rosé
Av druvor som Roussanne, Clairette, Grenache Blanc och Marsanne görs i många områden vitt, torrt vin och av rödvinsdruvor som Grenache, Cinsault och Syrah görs roséviner.

Vilt och svart tryffel
Rhônedalen är en region inte bara för vinälskaren utan även för matvännen. I ek- och kastanjeskogarna finns svart tryffel, Karl Johansvamp och annan svamp; fågel, vildsvin och hjort jagas på hösten; mjölken från getter och får ger ypperliga ostar; grönsaksodlingarna vid varje stuga blir bas för sallader, soppor och grytor. I samspelet mellan frukt och örtighet hos de röda vinerna och klassiska rätter på vilt och svamp, som exempel, uppstår sann harmoni. Väl bekomme!

Liknande innehåll Se fler nyheter
Se fler nyheter